Annons

Annons

Att dela är det nya äga – delningsekonomi är nya trenden




Annons


Inga pengar att köpa de där perfekta utsvängda jeansen för? Lugn. Du kan slänga både plånboken och det övertrasserade kreditkortet! Dela, låna och byta är trendigare och roligare än att köpa nytt. Dessutom blir garderoben mer spännande än någonsin.

Du sitter i ditt nya semesterhus, med ny klänning, nya skor och sprillans ny musik i bakgrunden. Utanför står den nya bilen, på det nya bordet en skål fylld med nyplockad frukt – och på soffan ligger en helt ny kompis och vilar efter resan.

Du måste ju vara en lyxlirare med obegränsad ekonomi och oändliga resurser? Nja, du har ju egentligen inte betalat särskilt mycket för något av allt det där (särskilt inte för den nya kompisen, som däremot lånar din soffa gratis). Semesterhuset har du lånat från ett par som samtidigt bor i din lägenhet i storstan, klänningen har du lånat på ett klädotek, skorna bytte du till dig på en klädbytardag, musiken kommer från det stora musikbiblioteket Spotify, bilen delar du med ett gäng delägare i din bilpool, bordet hittade du på en bortskänkes-sajt på nätet, frukten har du plockat i en allmän fruktträdgård – och kompisen? Hon hittade din soffa på Couchsurfing.com och när hon vaknar ska ni upptäcka semesterbyn tillsammans innan hon drar vidare till en annan soffa i en annan stad.

Vem behöver äga när det har blivit så enkelt att låna, hyra, byta, få, ge och dela? Delandets ekonomi, eller kollaborativ ekonomi som förespråkarna tycker är en mer korrekt term eftersom den rymmer alla varianter av den här rörelsen, som handlar om att få och ge tillgång till resurser istället för att någon äger dem och endast har nytta av dem själv. För, som många aktiva delare säger, du är väl egentligen inte ute efter borren utan hålet? Översatt till mode: du är väl egentligen inte ute efter en stor, välfylld garderob utan en snygg look att bära?

airbnb

Vem behöver äga ett semesterhus när det finns Airbnb?

– Delningsekonomin är inget nytt fenomen, men digitaliseringen, som innebär att efterfrågan och utbud kan matchas billigare och effektivare, har tillsammans med ett nytt förhållningssätt till delande gjort att det tagit fart, säger Anna Felländer som är digitaliserings- och framtidsekonom på Swedbank. Hon har bland annat skrivit boken ”The sharing economy – embracing change with caution” (”Delningsekonomin – möta förändring med försiktighet”) tillsammans med Robin Teigland som är professor vid Handelshögskolan i Stockholm.
Hon tror att det finns mycket att tjäna på den här trenden.
– Resurser används mer effektivt. Det spar på miljön. Och det skapar möjlighet till konsumtion som tidigare var för dyr eller otillgänglig.

Miljön ja, det är en stor anledning till att den kollaborativa trenden växer. Vi har börjat inse att vår konsumtionstakt och vårt slit och släng-tänk inte håller i längden. Alla kan inte köpa nya borrar för att borra hål i sina väggar i all evighet – då blir det alldeles för många skrotade, knappt använda, borrar på alldeles för många soptippar som orsakar alldeles för många onödiga giftutsläpp. Om vi istället lånar en borr på den lokala ”toolpoolen” (ett slags verktygsbibliotek) betalar vi mindre för varje användning – för hur många hål behöver vi egentligen göra i våra liv? – vi slösar mindre på miljöns begränsade resurser och låter fler människor få tillgång till borren, människor som kanske inte hade haft råd att köpa en egen.

delningsekonomi 2

Delningsekonomi och kollaborativ ekonomi innebär att du delar – istället för att köpa eget.

Så vad är egentligen kollaborativ ekonomi och delningsekonomi? Och hur kan vi använda oss av den?

Egentligen är det väldigt enkelt – allt som du delar med andra, som du annars hade kunnat köpa och äga själv, hamnar under det här paraplybegreppet. Spotify må vara ett multimiljonföretag som känns långt från klädbytardagar och lägenhetsbyten, men faktum är att vi som prenumererar på deras musikbibliotek inte längre behöver köpa skivor att spela (och sedan slänga när vi behöver plats för ny musik – på datorn eller i skivstället). Det poppar upp nya tjänster hela tiden som går ut på att fler delar på ägandet, lånar ut sina tillgångar, skänker bort eller säljer istället för att slänga, eller helt enkelt byter grejer med varandra. Den enes skräp blir den andres skatt.

delningsekonomi sverige

Någons gamla skor kan bli dina nya favoriter!

Bland de mest kända tjänsterna finns Airbnb (där du kan hyra någons bostad istället för att ta in på hotell på semestern), Couchsurfing (där du kan sova på någon annans soffa tillfälligt), Skjutsgruppen (där du kan hitta en bil som ska åka samma väg som du och åka med), Bortskänkes.se (och andra sajter där du kan skänka bort saker du inte längre vill ha), Fruktkartan och Säsongsmat.nu (där du kan hitta allmänna fruktträd i din närhet) och Airdine (en svensk matversion av Airbnb där du kan bjuda okända människor på middag i ditt eget hem). En snabb googling ger massor av resultat och många städer har egna nätverk där lokala delningsplatser kartläggs. Varje dag startas nya verksamheter som engagerar fler.

Modets underbara värld är ju av naturen föränderlig och för att hänga med i trendsvängarna har det krävts ett antal nyköp varje år – nyköp som sedan glömts bort eller kastats i papperskorgen redan nästa säsong. Ohållbart i längden, förstås, både för miljön och för privatekonomin. Tänk om vi istället hade valt att byta ut de där färdiganvända plaggen mot nya, som någon annan inte längre vill ha, eller om vi hade sålt eller skänkt dem vidare? Eller tänk om vi inte hade behövt köpa dem alls, om vi hade kunnat låna dem och lämna tillbaka dem nästa månad?

I Majorna i Göteborg ligger Klädoteket. Här hänger designerplagg bredvid unika vintagefynd och nya kläder bredvid klassiker som sytts för länge sedan. Här kan prenumeranter hyra nya plagg varje månad.

– Vår drivkraft ligger i att skapa en rättvis och respektfull modeindustri inom alla led, berättar Louise Eriksson som tillsammans med Sara Habte Selassie driver Klädoteket sedan 2012.

klädoteket

Klädoteket ligger i Göteborg och är en prenumerationstjänst på kläder.

– Att vissa länder exploaterar andra länder för att ständigt få tillgång till nya produkter är varken rättvist eller hållbart för människor och natur. Jordens resurser är inte oändliga och vi står inför stora utmaningar. Genom att vi hyr ut kläder och accessoarer får produkterna längre livslängd och vi behöver inte ständigt producera och konsumera nytt. Det finns redan så mycket fina och unika kläder som cirkulerar i samhället som fler kan ta del av.

Hon berättar att det är relativt nytt för de flesta av Klädotekets kunder att inte äga sina kläder, eftersom de är vana att köpa helt nya i den traditionella handeln.
– Men de som nyttjar vår verksamhet tycker att det är kul och det är en viktig del att kunna ha på sig nya kläder som inte skapar dåligt samvete eller köpångest, säger hon och förklarar att hon tror att våra garderober kommer att se annorlunda ut framöver.

– Vi kommer ha en mix av nyproducerade kläder, bytesplagg från klädbyten, second hand-plagg, hyrda kläder och lånade från kompisen. För en del ser garderoben redan ut så här.

De nämner också den sociala nyttan som en viktig faktor bakom att trenden med kollaborativa affärsmodeller växer så snabbt, att vi som kunder och konsumenter tycker att den delen av ekonomin har blivit allt viktigare.
– Men något som också är viktigt att tänka på är att alla kollaborativa affärsmodeller som skapas inte nödvändigtvis är hållbara. Många entreprenörer och företag ser stora ekonomiska vinningar i att skapa en kollaborativ affärsmodell och på vissa områden kan det skapas affärsmonopol.

Ja, för trots att de allra flesta ser delandets ekonomi som en positiv utveckling av vår konsumtion i stort så finns det förstås både nackdelar och utmaningar, särskilt som området växer så snabbt att det är svårt för samhället med lagar, skatter och sociala skyddsnät att hänga med.

– Ja, det finns vissa utmaningar, konstaterar Anna Felländer. Risken flyttas från den traditionella mellanhanden till individen, konsumenten och arbetstagaren. Det behövs bättre transparens kring försäkringar och ett visst arbetsgivaransvar behöver implementeras där det saknas. Vissa av aktörerna betalar varken moms, arbetsgivaravgift eller skatt, de agerar i en grå ekonomi. Politiker behöver underlätta för tydliga och anpassade spelregler för att de ska agera i den vita ekonomin, säger hon.

Regeringen har tillsatt en utredning för att kartlägga framtiden för kollaborativ ekonomi, vilka utmaningar samhället står inför och hur lagar och säkerhetssystem måste anpassas efter de nya verksamheter som kanske inte nödvändigtvis handlar om att sälja saker eller tjänster och där de som är verksamma inte alltid har samma rättigheter som andra arbetstagare.
– Regelverket behöver anpassas till en mer digital verklighet. Transparens, tydlighet och tydliga spelregler behöver implementeras, säger Anna Felländer. Utvecklingen går väldigt fort. Det gäller att ha ett flexibelt och iterativt (trial and error) förhållningssätt kring ett moderniserat och anpassat regelverk.

Ja, för den som vill ge sig in i den delande leken är det viktigt att ta reda på vad som gäller, men med anpassade lagar, skyddssystem för både köpare och säljare och ett uppdaterat skattesystem som gör det tydligt för privatpersoner vad som gäller, är den kollaborativa ekonomin definitivt en stor del av vår framtida konsumtion. Exakt på vilka sätt är nästan omöjligt att förutspå, men räkna med många stora gemensamma middagar hos och med främlingar, bilresor med nya vänner och semesterboenden som är betydligt närmare lokalbefolkningen än de anonyma hotell vi är vana vid idag. Stora dyra inköp är SÅ 2015 och dela är det nya äga.

Delningstjänster att testa!

Klädotek – Bibliotek med kläder som finns på olika ställen i landet (och på kladoteket.se). Här kan du hyra kläder, oftast månadsvis.

Klädbytardagar – Arrangeras oftast av privatpersoner, så att människor kan träffas och byta kläder med varandra.

Mammaklädoteket – På Mammakladoteket.se kan du prenumerera på en hyrtjänst av mammakläder, som du ju bara använder en kort period. Här kan du även hyra bärsjalar och amningskläder.

Airbnb.seHyr ut din bostad under en kort period eller hyr någon annans, någonstans i världen.

Spotify – Ett bibliotek med musik som du lyssnar på digitalt i din dator, surfplatta eller mobiltelefon.

Couchsurfing.com Låna en soffa när du är på genomresa i en annan stad, i ett annat land, eller låna ut din egen.

Hembyte.nu – Den svenska versionen av HomeExchange – byt hem med andra människor runt om i världen.

Skjutsgruppen – Organiserad samåkning. Låt andra åka med dig i bilen eller åk med någon som ska till samma ställe som du. Skjutsgruppen.nu

Cykelkök – En gör-det-själv-verkstad där du kan fixa din cykel med verktyg som finns på plats. Finns i en rad städer i Sverige.

Bortskänkes.se – Som det låter, här kan du skänka bort sådant du inte längre behöver eller vill ha. Andra sajter är Bjussa.se, Bort.nu och Freecyclegbg.

Fruktkartan och Säsongsmat.nu – Här kan du hitta fruktträd där det är fritt fram att plocka frukt, fast du inte har några egna träd.

Airdine – Svensk app som går ut på att äta middag hos och med okända människor. Här kan du lägga upp en meny själv, ange vad du vill ha betalt och välja bland förfrågningar från människor som vill komma och äta.

Av: Helena Skoog
Foto: Thinkstock, Kladoteket


Annons


TAGGAR
Kommentera | Translate


Annons



Laddar